Då är man tillbaka till Sverige, imorgon har jag varit i Sverige i en månad och det känns sådär.
Jag saknar min familj i USA och jag vill krama mina grabbar. Nu när man är hemma och slängs in i livet igen och allting är precis som det var innan.
Mina känslor är till höger och vänster, oftast är jag inte så glad som jag hade hoppats på att vara. Jag kommer ihåg när jag satt i min säng och verkligen längtade hem. Till vad? Min familj, mina vänner. Dom riktiga vännerna finns kvar, vad man än gör.
På måndag ska jag jobba, första gången sen jag kom hem. Jag hoppas att jag får många timmar så att jag kan spara pengar och göra någonting i sommar.
Jag är deppig, ja.
It's a funny thing coming home. Nothing changes.
Everything looks the same, feels the same, even smells the same.
You realize what's changed, is you.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag förstår hur du känner. usch. Det är kul en vecka, sen kan amn det igen. Och man känner lixom inte sig hemma, allting har förändrats fast allting är precis likadant. Tyvärr kommer jag snart hem också och ska få ta del av det igen..
Skicka en kommentar